Paraden har varit en nyckel till Gärdets nöjesliv sedan 1930-talet. Nu har den gamla funkisbiografen i hörnet Valhallavägen/Erik Dahlbergsgatan förvandlats till en av Stockholms snyggaste och mest vibrerande kvarterskrogar.
Biografen Paraden var omåttligt populär på sin tid. Den byggdes 1932 samtidigt som Ladugårdsgärdet, nu kallat Gärdet, gick från att vara just ett gärde med öppna fält till ett nytänkande bostadsområde i tidig funktionalistisk stil. Släta, ljusa fasader och geometriska former var viktiga men utgångspunkten i funktionalismen var alltid att människorna som bodde här skulle få smarta bostäder och en bra livsmiljö. Gärdet blev en förebild för bostadsområden i hela världen. Den välbesökta kvartersbiografen ritades av Stockholmsarkitekten Björn Hedvall. Han hade handlag med den tidiga funktionalismen, och efter Paraden började han specialisera sig på just biografdesign. Hedvalls stil kan ses på flera av Stockholms kvarvarande funkisbiografer, som Plaza på Odengatan och Park på Sturegatan. När Gärdet byggdes var området hypermodernt och attraktivt.
MITT JOBB ÄR ATT SKAPA MILJÖN SÅ ATT DEN ÖVERENSSTÄMMER MED MATEN.
På senare år har området hamnat lite i skymundan. Angränsande Östermalm har varit finare, Södermalm coolare och Vasastan mer centralt. Men med Stockholms bostadsmarknad under högtryck flyttar innerstaden sina gränser och funkis ger fortfarande fördelar i form av ljus och smarta planlösningar. Paradens nyinvigning som snygg kvarterskrog, med nydesignade lyxlägenheter av Glommen Lindberg i samma hus, kan ses som ett tecken på Gärdets återkomst till finrummet.
– Vi som bor och jobbar i området har inte haft så mycket mer än ett dussin pizzerior att välja på, nu har vi en bättre kvarterskrog där vi kan umgås, säger Linda Gerstenmayer, en av Paradens tidiga stammisar. Det är ett viktigt steg i Gärdets utveckling.
Victor Söderberg är en av två kökschefer på restaurang Paraden. Han berättar att de utgick från vad de själva gillar, och vad människor i kvarteret vill ha, när de satte menyn. Här blandas vällagade klassiker som småländska kroppkakor eller örtiga kalvfärsköttbullar med sydeuropeiska rätter – den grillade pulpon med bondbönor är Barcelona på en assiett – eller behändiga smårätter som mini-tacos med pulled pork, tryffelkräm och picklad rödlök. Att de efter bara några månader har fått många stamgäster glädjer kökschef Söderberg.
– Stamgäster är väl det bästa betyg en krog kan få! Paradens restaurangchef Ken Thiang berättar att det är blandningen på åldrar och stilar bland gästerna som gör restaurangen till en ”äkta” kvarterskrog.
Vi har tagit konceptet kvarterskrog och raffinerat det ett snäpp.
– Vi har tagit konceptet kvarterskrog och raffinerat det ett snäpp utan att det blir fine dining. Tanken är att folk ska kunna komma förbi flera gånger i veckan, säger han.
Och det fungerar. Unga, stajlade tjejer instagrammar vant sina skålar med acai- och lingonkvarg med nötsmör till vardagsfrukosten. Familjerna fyller helgbrunchen med Club Sandwich och amerikanska pannkakor och lönnsirap.
På luncherna samsas föräldralediga med områdets banktjänstemän och pensionärer som släntrar förbi på ett glas vin. Maten och designen är ett tydligt snäpp över det som annars erbjuds norr om Valhallavägen. Men Paraden ger inte bara Gärdetborna en plats att äta, den återupplivar även minnen och en historisk länk.
– Vi ville skapa en kvarterskrog för Gärdetborna. Området har en historia, men har varit helt bortglömt i restaurangsammanhang, säger Peder Smith som är en av krögarna bakom Paraden.
Paradens ursprung som biograf och nöjesplats lever kvar genom inredning, arkitektur och även gäster.
– Vi har behållit arkitekturen och detaljer från biografen för att lämna kvar en koppling till historien, berättar Lisa Hällfors, inredningsarkitekt på Millimeter, som ansvarade för renoveringen.
Hon samarbetade med en antikvarie för att skydda byggnadshistoriska värden så som den runda biljettluckan, som nu har blivit hovmästarbås. Entrépartiet – bions foajé – har bevarats. Ett par gamla biografstolar upptäcktes i källaren och är nu sittplatser på ovanvåningen. Annars är den tydligaste länken till Paradens fornstora dagar just gästerna som varit här tidigare och som hittar tillbaka.
– Det är många äldre som kommer hit och berättar att de brukade gå på biografen när den fanns, berättar hovmästaren Anna Stjernborg. Personalen har till och med fått rundvisningar av gäster.
Speciellt de som var här på bio som unga ser Paraden som sitt ställe. De hittar snabbt ett stammisbord och kommer med familj och vänner och vill visa upp restaurangen, säger Anna.
Gunilla Upmark bor vid Karlaplan och är uppvuxen på Gärdet. Hon njuter av en sen lunch med väninnorna Charlotte Skawonius och Eva Nyberg, och hon skiner upp när hon berättar om barndomens söndagsmatinéer på Paraden.
– Vi var på bio en gång i veckan, det fanns inte så många andra nöjen på den tiden, säger hon. Biljetterna kostade 65 öre och det gällde att se det senaste först för att ha någonting att prata om på rasterna i skolan.
Nöjet med bio följde med Gunilla upp i åldrarna. Från att ha gått på Andersonskans Kalle på 1950-talet, till att ha smitit in på barnförbjudna Ryttare i blått (”vi tjejer kunde sminka oss och låtsas vara äldre”) till tonårens mer romantiska träffar på bio. De tre kvinnorna har känt varandra länge, delat skolgång och sett film på Paraden tillsammans som unga. Nu är de glada över att restaurangen har återupplivat lokalen.
– Det har varit ganska dött här, ler Eva Nyberg, men tycker sig känna att det nu rör sig i rätt rikting.
